Igåreftermiddag fick Amilia jätteont i magen... Hon kröp ihop till en liten boll, Tårarna rann och hela hon va spänd. Hon skriker att det svider i magen och kan knappt gå eller andas normalt! Hon sov ett par timmar på eftermiddagen igår och somnade ändå i tid på kvällen och har sovit hela natten. Jag va ganska nära på att packa ut henne i bilen o köra henne till akuten igårkväll men hon hade ingen feber och det kanske bara va magknip, tänkte jag. I morse vaknade hon pigg och hon nämnde ingenting om magen.. så jag körde henne till dagis vid 7.30 så jag kunde köra o jobba. Klockan 10 igen fick jag hämta henne, nu ligger hon här nerbäddad i soffan framför en film o magen gör ont i mellanåt säger hon och hon har 40 graders feber. Jag har alltid haft problem med min magen, när jag fick ont så fick jag alltid hög feber också. Jag tänkte direkt igår att, sådär ja "blindtarmen" kanske...?! Men hon hade ont i hela magen när jag tryckte o klämde, men om jag minns rätt så hade jag också de fast det va blindtarmen, Idag va de någon som sa att är det blindtarmen så brukar man inte vilja rulla ihop sig till en boll. Så det är kanske något annat?! Smärtan har avtagit igen och hon ligger och tittar på filmen. Jag väntar & ser om det blir värre eller rättaresagt kommer tillbaka. Stackars tjej, jag minns själv hur det va och jag trodde verkligen jag skulle dö varje gång jag fick ont. Och det va samma smärta som "blindtarmen" varje gång.. tur att jag inte har det så ofta längre! 

 

Nu ska jag pyssla om mitt lilla hjärta ♥

 

 

♥