Det är tur man har en ny underbar arbetsledare på jobbet.

Någon som hjälper till istället för att snacka massa skit.

Jag fick äntligen en läkartid, med hennes hjälp så på nolltid. Men min "akuta" tid till läkaren på MVC alltså den 4 November den får hänga kvar ifall att. Att inte kunna få läkartid på tre veckor som det kan ta ibland det kan sätta en i skiten rent ut sagt, som ex ogiltig frånvaro, ekonomisk kris mm..

Mycket hänger i luften och jag mår psykiskt dåligt och har fruktansvärt ont i mellanåt. 

Men tack vare den snabba läkartiden nu så blev jag mer sjukskriven igen. Jag ska gå till sjukymnast, få akupunktur och har fått utskrivet citodon för min smärta. Jag får lämna urinodlingar lite hur som helst så att jag kan få ut antibiotika för min upprepande urinvägsinfektion och förhoppningsvis så hjälper citodonen mot den jävulska migränen som jag värkar få allt oftare också. Diabetesen underlättar inte, då jag har ett helvete med blodsockret. Jag har ingen rutin alls i mina måltider, ibland har jag ingen aptit ibland har jag så ont så jag inte vill äta, ibland har jag migrän och ligger hela dagen eller så kräker jag. Men vissa dagar har jag ett sånt jävla sug på socker, typ choklad och allt annat gott och ibland skulle jag kunna äta 5 frallor till frukost.

Jag har noll koll på allting. 

Allting med läkare, försäkringskassan, jobb, skuldkänslor, utan barn en hel vecka, huset som man vill få färdigt, pengar till julklappar och allting det gör mig så deppig. Innan läkaren kom in idag så bölade jag gärnet. När jag gick där ifrån så mådde jag lite bättre men fortfarande ledsen för jag får nästan en känsla av att jag inte kan berätta alla min fel för läkaren för jag är rädd att de inte ska tro på mig. Jag är den som hatar gå till läkaren, jag har varit rädd att de ska göra något som jag inte vill att de ska göra som när jag va liten och de körde upp slangar i urinröret och det läckte piss över hela mig.

Det är något jag aldrig glömmer för det gjorde så in i helvetes ont också. Jag har väl alltid nekat min smärta innan. förutom de gånger man inte kan gå längre, och man får hög feber och man inte kan dölja smärtan längre.

Usch blä..  jag läste på sjukskrivningspappret och denna gången har de skrivit "Ländryggsmärta och foglossning! Men inget om illamåendet och kräkning eller om smärta I MAGE, urinvägsinfektioner, tröttheten, diabetesen och om min förstorade galla som jag inte fått tid till fortfarande. 

Jag är för mesig för att dra upp ALLA probem! Och på grund av allt, allt, ALLT så mår jag psykiskt dåligt! 

Nu mår jag lite sämre igen för nu pratade jag med chefen på jobbet och ingenting blir ju för fan rätt, det enkalste hade varit HELT SJUKSKRIVEN och satt in någon FÖR MIG! Men sen samtidigt så vill jag verkligen jobba, jag vill ha den sociala biten och framförallt pengarna. Men vad ska jag göra?!

 

Jag är så less på allting! 

Va tvungen att skriva av mig lite!

 

Och jag saknar redan mina barn.. en hel vecka utan dem väntas!

Förhopningsvis så kan jag ha de ett par dagar nu under lovet ♥

Hade varit ännu bättre om man hade haft någon krona att hitta på något roligt för också då. 

Det får bli badhuset en dag tycker jag, för det hjälper samtidigt mig med smärtan! 

 

Nu ska jag låsa in odjuren här hemma sen blir det en powernap till älsklig kommer hem!

 

Puss!