Välkommen Vecka 14 (13+1)
Publicerat den
Du bör känna dig mindre trött än i inledningen av graviditeten för nu har du kommit till graviditetens andra tredjedel, och många av besvären från första tiden försvinner. Det är mycket möjligt att du börjar må fantastiskt bra. Äntligen ser du gravid ut.
Eftersom hormonet progesteron ökat starkt den sista tiden kan du nu få trög mage. Progesteron får musklerna att slappna av. Trycket från den växande livmodern påverkar även den tarmen och hämmar dess arbetstakt. En enkel lösning på detta kan vara att dricka extra mycket vatten och äta fiberrik kost. En mörk strimma kan synas mitt på magen, den kommer förmodligen att blekna efter att barnet är fött. Bröstvårtorna och vårtgårdarna börjar också mörkna. Livmodern är stor som en grapefrukt.
Ditt barn är nu 12 veckor gammalt och 80-93mm långt från huvud till stjärt. Vikten är nästan 25g. Fostret växer nu mycket snabbt och de inre organen mognar. Barnet rör sig mindre ryckigt och kan böja och vrida på handlederna, händer, fingrar, ben, knän och tår.
Nervsystemet har börjat fungera. Ögonlock och naglar fortsätter att utvecklas. Ögonbryn börjar framträda på barnet och det börjar växa hår på huvudet. Nu går det att höra barnets hjärta med ett ultraljudsinstrument. Barnet dricker av fostervätskan och kan kissa. Nu får det all sin näring från moderkakan, som även producerar viktiga hormoner.
Barnet tränar in- och utandning som en förberedelse för livet utanför livmodern. Men den använder inte sina lungor i sin vattenfyllda värld, eftersom barnet får syre direkt från dig via navelsträngen och moderkakan.
Eftersom hormonet progesteron ökat starkt den sista tiden kan du nu få trög mage. Progesteron får musklerna att slappna av. Trycket från den växande livmodern påverkar även den tarmen och hämmar dess arbetstakt. En enkel lösning på detta kan vara att dricka extra mycket vatten och äta fiberrik kost. En mörk strimma kan synas mitt på magen, den kommer förmodligen att blekna efter att barnet är fött. Bröstvårtorna och vårtgårdarna börjar också mörkna. Livmodern är stor som en grapefrukt.
Ditt barn är nu 12 veckor gammalt och 80-93mm långt från huvud till stjärt. Vikten är nästan 25g. Fostret växer nu mycket snabbt och de inre organen mognar. Barnet rör sig mindre ryckigt och kan böja och vrida på handlederna, händer, fingrar, ben, knän och tår.
Nervsystemet har börjat fungera. Ögonlock och naglar fortsätter att utvecklas. Ögonbryn börjar framträda på barnet och det börjar växa hår på huvudet. Nu går det att höra barnets hjärta med ett ultraljudsinstrument. Barnet dricker av fostervätskan och kan kissa. Nu får det all sin näring från moderkakan, som även producerar viktiga hormoner.
Barnet tränar in- och utandning som en förberedelse för livet utanför livmodern. Men den använder inte sina lungor i sin vattenfyllda värld, eftersom barnet får syre direkt från dig via navelsträngen och moderkakan.
Extra tjusigt med bananskalet framför kameran ;)
Än så länge är inte graviditeten smärt & problemfri tyvärr. Alla problem man kan tänka sig har drabbat mig känns det som. Nu har jag svar på varför jag känner av min urinvägsinfektion så in i helvete och har ont i ryggen.. kramper i magen som BM tror är sammandragningar, feber från och till och ett illamående och ett kräkande som nästan tar kål på mig.. Jag har en dålig magkänsla, en ständig oro att någonting inte är som det ska och redan om två veckor ska jag göra en glukosbelastning som man i vanliga fall gör i vecka 28. Tack vare vitaminer av olika slag så har jag piggnat till lite, ytterst lite... att jag mår dåligt är ju ett gott tecken, men det är inte normalt att ha ont i ryggen, sammandragningar och en smärta liknande mensvärk i nedre delen av magen sen ska jag dessutom stå ut med UVI och min njure.
Läkarbesök om 7 dagar igen.. då får de utreda mig lite bätte tycker jag, så får vi se vad som händer. Jag hoppas på att få veta att allting är bra med bebis och att jag slipper oroa mig och att jag kanske får gå på en stående antibiotika för min UVI och att de kollar mina njurar. Sen hoppas jag innerligt på att jag slipper graviditetsdiabetes denna gången. 3 gånger under denna tiden har jag också haft något liknande migränanfall, huvudet pressas hårt ihopa, jag kan varken se eller knappt röra mig så ont jag har. Allting har kanske ett samband. Jag har aldrig haft det såhär.. men ingen graviditet är den andra lik heller så.
Efter ett missfall så oroar man sig kanske lite i onödan...
Jag hoppas allting blir bättre snarast...♥
Nu ska jag släppa bomben för er alla!
Publicerat den
Någonting har hänt som jag aldrig någonsin trodde skulle hända igen.
Eftersom jag hade det ganska jobbigt som tonåring bl.a så bestämde jag mig redan som yngre att jag alltid skulle ha en och samma pappa till mina barn, även för ett år sedan stod jag fast vid det. Jag har två underbara barn, en av varje och har varit så nöjd och tacksam för det. Jag lyckades få de så som jag ville, Emil först och det gick nästan två år innan Amilia kom till världen. Men det va så jag ville ha de ♥
Jag trodde aldrig, då menar jag verkligen "ALDRIG" att den underbara mannen, den absolut perfekta på alla sätt och vis, den mest engagerade och intressanta Stockholmaren skulle dyka upp i just mitt liv vid den mest perfekta tidpunkten. Det va inte förrens då, som jag kände att jag va redo att gå vidare med mitt liv på riktigt! Glömma alla tråkiga minnen och bara må 100 % bra. Allting kändes så jävla rätt, efter bara en kort tid.. tror det va samma dag som vi bestämde oss för att det skulle va vi som vi också bestämde oss för att säga upp hans lägenhet. Och eftersom barnen ville att han skulle flytta dit redan efter första dagen dem träffat honom så såg jag det som ett riktigt bra tecken. Allting gick som en dans... det bara fortsatte.... jag fick fast jobb på Axeltorp och jag trivs jättebra där. En tryggare tillvaro kan jag inte önska mig, det går nog inte att få... eller jo men jag kräver inte miljoner på banken utan bara precis så vi klarar oss. Vi har redan gått igenom en liten jobbig pers tillsammans i vårt liv och jag tror det har stärkt oss till max. Vi är en riktig familj, och jag har en man som engagerar sig väldigt mycket. Jag har funnit lyckan i mitt liv. Och den lyckan har också skapat ett litet frö i min mage som jag hoppas växer och mår bra. Vi är GRAVIDA! Jag trodde verkligen aldrig att detta skulle hända.... men nu har de gjort det och jag är världens lyckligaste. Barnen har misstänkt och hoppats... Emil har läst hela gravidboken och längtar efter en lillebror ;) Vi får väl se om hans önskning slår in. ♥ Jag börjar bli fet och jag kan snart inte dölja det längre, många har misstänkt och några tittar konstigt eller är det bara min dåliga självkänsla som lurar mig.
Men såhär ligger läget till ;)
♥
