För två dagar sedan märkte vi på både Tija och Shabo att det nog är dags när som..
Igår började han försöka på henne och idag började hon blöda..
Micke fick köra henne till kenneln, där ska hon få bli tills det är över. Och det blir ingen parning för henne förens nästa löpgång.. Man saknar henne redab, känns ju lite konstigt att lämna iväg henne nu när man vant sig.


Jag har en annan nyhet också.. Vi har bestömt oss, båda är överens om att jag ska flytta ifrån Micke.
Lite tråkigt, men vi måste tänka på barnen.. det är inte heller roligt att gå hemma och vara irriterad på micke hela tiden och när han inte är här så går allt ut över barnen, och så ska det absolut inte vara..
Han är också fruktansvärt trött på mig..haha... vi är trötta på varandra helt enkelt..men kärleken finns ju där inne någonstans det vet jag..kommer alltid att finnas..


Puss hej!!