Då va söndagen här igen.. den jobbiga söndagen då barnen blir hämtade.
Nästa gång jag träffar dem är på julaftonsmorgon.
Jag kör ut till Everöd tidigt för att fira lite jul med mina barn, någon paket att öppna och en mysig julfrukost tillsammans. Sen ska vi köra iväg och hänga upp Amilias alla nappar i nappeträdet...
Jag undrar hur den dagen kommer att sluta, antagligen i tårar eftersom mina barn inte kommer finnas hos mig eller att jag inte kommer finnas där hos dem när dem öppnar sina julklappar... Det finns inget bättre än o se sina barn så glada som dem är den dagen. Jag önskar att jag hade kunnat va med er!!
Jag önskar att jag hade kunnat krama om er varje dag... Älskar er så mycket, kommer sakna er så fort ni åker ifrån mig idag, precis som varje gång.

Nu de senaste dagarna har mina tankar handlat mycket om barnen och julen.. har varit lite smått irriterad, ledsen och kännt att det mesta har varit jobbigt.. Jag hoppas att den jobbiga depressionen inte kommer tillbaka nu.. jag orkar varkligen inte det. 
Nu när jag är arbetslös igen så kommer jag ha alldeles för mycket tid för att tänka o deppa.. ska försöka göra allt annat än tänka o deppa.. jag vet att jag har en vid min sida hela tiden som kommer hjälpa mig igenom allt det jobbiga på vägen.


Kommer saknar er så mycket mina änglar..