Jag kan inte riktigt förstå att dem tagit allt så himla bra. Först trodde jag inte att dem förstod, men det har dem nog gjort hela tiden! Dem tar det som en klackspark och förstår nu att mamma & pappa mår bättre på vars ett håll och att DEM också faktiskt gör det :) Det har snart gått en vecka och allting har funkat så himla bra ♥ Jag va så rädd..  Å jag kommer säkert bli det några gånger till... Men när den dumma tanken dyker upp igen, då ska jag stoppa den innan det är försent. Allt annat oviktigt får gå åt skogen men inte mina barns trygghet och vår hälsa.. ♥ Dem behöver rutiner och något stabilt. Dem behöver min & Mickes kärlek och jag vet att dem kan få dessa tre orden med all innebörd hos både mig & sin pappa. Istället för att vi skulle tvinga ihopa något som tyvärr redan har trasslat ihopa sig alldeles för mycket. Sen det tråkiga minus som han antingen förstod men nonchalerade eller verkligen inte förstod och som gjorde att man levde lite i ett helvete.. Men skönt att det är löst nu. Vi kommer alltid finnas där för varandra så e de ju! Han är mina barns pappa och det är jag faktiskt glad över..!! Jag känner "nästan" bara massa positivt... ska inte säga att allt är prefekt för de e lååångt ifrån prefekt med allt.. Men positivt tänkande är en bra början tycker jag!!

Som sagt, det gäller o vara stark.. och det är verkligen inget jag är bra på... Jag har aldrig varit den som har trott riktigt på mig själv... Men sen 7 år tillbaka så har jag inte haft något val än o vara stark, styrka är något jag fortfarande bygger på.

Nej nu e de sov time Godnatt med er..

Puussss ♥