Vad har jag gjort för att förtjäna detta?!

Jag vet att jag bär på världens vackraste barn, jag tänker på det varje dag för att orka med dagarna.

Nu har jag bölat i konstant två dagar, eller rättare sagt i två vekor med några få uppehåll.

Allt i skallen är kause. Finns flera anledningar till detta men dem håller jag för mig själv. 

Jag trodde för ett tag sedan att jag började må bättre.. men jag är ju tillbaka på ruta ett igen känns det som. 

+ lite tråkigheter tll, nu ska jag stå ut med att vara ledsen hela dagarna också. 

Jag hade verkligen behövt ha mina barn, precis som Tomie sa. Det är en stor omställning från att ha dem hela veckor ett helt år till att bara ha dem varannan vecka. På något konstigt vis så känns det som att jag har förlorat dem fast jag inte har det. Det känns som att jag kan gå under vilken minut som helst av just smärta, skuldkänslor och en otrolig saknad, inte bara gällande barnen utan jobb och sambo me kanske. Jag har nog inte bölat så här mycket på flera år som jag gjort de senaste två veckorna. 

Det har också uppstått vissa promlem, som någon sjuk idiot har hjälpt oss med. Jävligt idiotiskt! Eftersom det inte är mig själv i detta läget jag tänker på. Men det får mig att känna att jag vill sova hela dagarna, eller helt enkelt flytta ut från mitt eget hus en kort period. Jag är säker på att vi löser detta, om vi bara tar detta i min takt!

.Att känna "hat" inte riktigt hat men en känsla som är jävligt nära hat är sjukt jävla jobbig om de enda man vill är att älska personen. Jag har bearbetat och kommit över andra saker som jag haft svårt för och allting har gått på rätt vägg, jag har fått börja acceptera vissa saker som har varit lite jobbiga att se. Och älskling har hjälpt mig en del. Men nu är jag tillbaka på ruta ett även där, så då är det väl bara o börja om igen, dock lite svårare denna gången!!!

 

Jag har fått i mig lite frukost nu, känner att det här med att hålla koll på blodsockret har gått åt helvete då jag knappt äter ändå. Aptiten har försvunnit tydligen. 

Nu ska jag dränka mig under kranen ett tag och sen blir det att vila en stund. 

Ikväll får mamma ta hand om mig, det är bra när man kan bjuda in sig själv på middag någonstans när inte gubbe o barn är hemma. Känns som att ha lite sällskap inte vore fel just nu.